Att avsätta tid för att skriva en bra DMP ger dig ett tillfälle att tänka igenom många av aspekterna som finns med i den här guiden, och sparar ofta tid och möda senare under arbetet.

Fler och fler forskningsfinansiärer ställer krav på en DMP som del av ansökan om forskningsmedel. EU införde från 2017 krav på DMP för projekt i Horizon 2020. Vetenskapsrådet kräver att den som beviljas anslag fr.o.m. 2019, och där forskningen genererar forskningsdata, ska ha en DMP. Forte och Formas kräver numera också att en datahanteringsplan upprättas för projekt som beviljats stöd. Man behöver inte skicka in sin DMP till någon av dessa, däremot behöver medelsförvaltaren (universitetet) intyga att en sådan finns på plats vid projektstart och sedan underhålls. För projekt som söker inom stödformen RJ Infrastruktur för forskning från Riksbankens Jubileumsfond är det från och med ansökningsomgången 2020 obligatoriskt att bifoga en datahanteringsplan.

Horizon 2020

Vetenskapsrådet och DMP

Forte

Formas

Riksbankens Jubileumsfond

För att verkligen vara till nytta skall en DMP ses som ett levande dokument, som bör uppdateras under projektets gång.

En DMP består av svar till frågor som dessa:

• Vilken sorts data kommer du att samla in/skapa?

• Hur kommer datan att samlas in/skapas?

• Vilken dokumentation och metadata skall åtfölja datan?

• Finns det etiska frågor/aspekter att fundera över?

• Hur skall du lösa upphovsrättsliga frågor?

• Hur skall datan lagras på ett åtkomligt och säkert sätt?

• Hur skall datan backas upp under projektet?

• Vilken data skall återanvändas, delas och/eller bevaras?

• Hur skall datan arkiveras/långtidsbevaras?

• Hur kommer du att dela datan? Finns det några särskilda restriktioner och/eller krav?

• Vem kommer att ansvara för datahanteringen i projektet?

• Vilka resurser behöver du för att genomföra datahanteringsplanen (t.ex. personal, mjukvara och hårdvara)? Vad finns det för kostnader i anslutning till detta?